sofrick

En annan sak.
I tisdags följde jag med min käre pojkvän hem till hans föräldrar som bor uppe i lugnet i Gustavsberg.
Paväg därifran gar vi i en backe som inte lutar mycket alls, och han klämmer ur sig:
"- Den här backen är asskön att aka langboard i.."
Jag:
"- Jahaa va kul!"
Han:
"- Vill du pröva? Allvarligt den är asskön!"
Jag:
"- OKEJ!!!"

Sagt med gjort ställer jag mig pa brädan och börjar aka. I början gar det förvanandsvis bra, med tanke pa att det var 2a gangen jag stod pa en langboard.
Men efter ett tag är farten väldigt hög, och vägen grusig, och kontrollen är laaaangt borta.
WOOOOPS!! Jag ramlade. . .
Och jävligt ont gjorde det :/ 2skrapsar pa armen, ett jättestort och ett litet pa benet, och en stukad fot.
Det var tillockmed sa att 7-8 bilar stannade för att kolla hur det stod till. Men Marcus ringde sin mamma, och hon kom och skjutsade hem oss :)

Idag är foten relativt bra, anstränger mig som jag vet inte vad för att ga normalt, och inte som ett handikappat invalidt djur. Det gör ont, men alla säger att det ska bli bättre om jag gar normalt. Sa jag gar normalt.
Saren svider som in i h-vete nar jag duschar.. men de laker.

I miss you love